Det är väl ingen som förvånas egentligen, men jag är inte alls orolig över Googles nya samlade användaravtal och idag förklarar jag varför i en rätt lång bloggpost. På tisdag morgon kommer jag att delta i ett samtal i morgonsoffan om de här frågorna, och då är bloggformen, åtminstone för mig, ett bra sätt att samla tankarna.
http://www.lindqvist.com/varfor-ar-jag-inte-upprord-over-googles-nya-avtal/
Hur känner ni? Oroar ni er för Googles, Coops och ICAs datainsamling eller är det lite mer oroande med FRA och ACTA?
Google+: Reshared 7 times
Google+: View post on Google+
Freddy Håkansson says
Nej jag oroar mig faktiskt inte ett dugg, tycker det är mer oraonde när staten övervakar mig som i FRA och ACTA.
Men nu ska tydligen drevet gå efter Google!
Mats-Olof Sander says
Mycket bra skrivet. Även jag har ganska många ägg i Google-korgen och jag tycker att det fullt rimligt att Google kan samla information om mitt beteende så länge det redovisas öppet och jag har möjlighet att stänga av. Jag får ju faktiskt en hel del service utan att behöva betala några pengar som tack för besväret.
Krister Persson says
Instämmer till fullo! Det är mitt val om jag vill förse Google, ICA eller Coop med data. Datalagringsdirektivet och FRA påverkar mig som person och inte mitt beteende, som i föregående fall. Dessutom är de inte det minsta frivilliga.
Johnny Olsson says
Som någon sa när tramsargumentet om att vara rädd för statlig övervakning och samtidigt frivilligt fläka ut sitt liv på Facebook:
"Det är skillnad på att knulla och att bli våldtagen."
Tydligare kan det nog inte sägas.
emma marie andersson says
Jag tänker att det absolut finns anledning att dra åt sig öronen av olika skäl, men som du skriver så handlar det om gråzonen mellan det nyttiga och det farliga. Mycket handlar om känslor dessutom; läste en historia om Target som visste att en tonåring var gravid innan hennes föräldrar visste som kanske kan vara intressant: http://www.nytimes.com/2012/02/19/magazine/shopping-habits.html?_r=2&pagewanted=9 Jag är personligen inte rädd för Google på det sätt som jag är rädd för Datalagringsdirektiv och FRA, även om kombinationen av statens tillgång till uppgifter via företags insamlade data också är en frågeställning som kan behöva funderas på mellan varven. Satt tidigare idag, t.ex. och läste om en kille som dragits inför rätta pga en recension under en bok på Amazon. http://libeldefendant.blogspot.com/2012/03/fresh-appeal-for-donations.html Ibland kommer jag på mig själv att undra om jag möjligen känner samma rädsla som de gjorde som tyckte illa om att hästar byttes ut mot traktorer. Samtidigt är jag helt klart rädd för hur mkt av ens liv som är egna val, eller om jag plogats ner i en data-fora. Det är lite över hela kartan, för mig. Det är kanon att få specialerbjudanden som jag uppskattar, men helt galet om jag inte skulle behöva gå till ett valbås var fjärde år för att rösta. Riktigt klurigt att fundera på.
Alexander Edbom says
Litar mer på Google än regeringen/EU när det kommer till privatinformation och Internetfrågor men tycker inte att det här är okej:
http://svt.se/1.2728341/googles_pr-konsult_avslojade_sig_i_felskickat_mejl_till_svt
Erik Andersson says
Lyssnar in. Håller med +Johnny Olsson m. fl.
Daniel Sandman says
Sak samma för mig.. Regeringar kan liksom tidigare begära in uppgifter från Google och dess likar. FRA är ett annat sätt. Det går annars att skydda sig och vara anonym om man vill. Kräver dock lite mer jobb.
Mathias Ehrlin says
Google får övervaka mig så mycket de vill, jag har valt google och jag litar på dem. Däremot FRA och alla de där bokstavskombinationerna, jag har inte valt dem och jag vet att de bara kan förstöra för mig!
Bengt B says
asch då man kan ju opt out bara om man vill http://youtu.be/lMChO0qNbkY
Gunilla Karlen says
Jag håller absolut med dig i ditt resonemang Nikke!
emma marie andersson says
Okej, nu håller jag med om grundresonemanget – att man kan välja bort. Men å andra sidan tycker jag att man är lite slarvig när man säger så. På sätt och vis blir det som att säga att man kan ju alltid välja ett liv utan vänner. Jag tycker man ska vara liiiite försiktig med det – även om det är sant – eftersom konsekvenserna kan ibland vara socialt tvingande åt ett eller annat håll. Det var inte mer än nån månad sen, som jag var "besvärlig" som inte finns på Facebook. Jag får dessutom knappt några inbjudningar till några fester eller middagar längre, eftersom jag inte finns där. Jag väntar med spänning på den dag det ifrågasätts varför jag inte finns där, när jag söker ett jobb t.ex. "År du osocial" eller rent av "Har du något att dölja?" Så man ska handskas försiktigt med det där med att man kan välja bort. Så jäkla enkelt är det inte, och därför ska man alltid sätta lite tryck på de som tillhandahåller tjänsterna att de ska vara försiktiga med exakt hur mkt de exploaterar oss.
Mathias Ehrlin says
Förstår vad du menar, men nu finns det faktiskt alternativ till google, som t.ex. bing, för de som inte vill bli spårade! Dock inget riktigt bra alternativ till G+ men det får man väl ta om man inte vill bli spårad… Men jag har aldrig varit med om att google använt mina uppgifter till något som jag märkt, varför skulle jag då vara emot det??
emma marie andersson says
Ja, det är inte svart eller vitt, jag personligen kan alltid hänvisa till min andra platser där jag är hur transparent som helst. Vad jag nånstans i grunden saknar är en slags pedagogik i att skilja det nyttiga från det farliga — vara medveten och trygg i alternativen som finns osv. Jag vill mest bara hojta till om det luriga i att använda sig av en catchphrase, för problematiken är såklart mkt mer nyanserad än så.
Daniel Sandman says
+emma marie andersson Du har väldigt rätt i det du skriver. Staten kan man gömma sig ifrån med diverse tjänster och trix. Det är inte lika lätt när det kommer till dessa sociala.
Martin Wiberg says
Håller med dig +Nikke Lindqvist . Är inte heller rädd för Google. Så länge det finns en transparens, finns det val. Finns det ingen transparens finns det inte heller några val och därmed ingen påverkan.
Mathias Dahl says
Googles policyändring rör mig inte i ryggen. Det gör dock ACTA och dess anhängare… Vi får väl se vad som händer med ACTA nu i vår, kommissionen hade ju kommit på något listigt sätt att smyga in det genom att ställa en snäll fråga till EU-domstolen. Säkert är dock att om ACTA faller kommer "de" att lobba för nya lagar och avtal. FY! 🙁
Andreas Söderberg says
Äh, jag använde inte Googles sök före det här så jag bryr mig inte ett piss.
Enda anledningen till att jag använder Gmail är att… ärligt talat vet jag inte. Stor inkorg kanske?
Google+ använder jag bara för att jag ledsnade på Facebook. Lär ledsna på Google+ också. Kanske inte i år, men det kommer hända, för folk är i allmänhet rätt tråkiga.
Jag gillar inte Google, men samtidigt har jag inget personligt emot dem. Men det känns som de för länge sedan lade ned det där "Don't be evil" eller vad deras motto nu var och bytte ut det mot "The new evil".
Christian Grenfeldt says
Jag har inget emot att google samlar allt under ett.. De borde ha gjort det från början.
Dock kommer G att så småningom SÄlja en profilanalys av personer. Och det godkännandet finns redan inbakat i avtalet. Tänk hur många företag i världen som skulle vara villiga att betala 10000+ :- innan de ska anställa en dyr chef med 100'000 i lön, eller en dyr projektledare.
-Vilka är dina ärliga intressen inte bara de du vill berätta om. -Vilka övriga peronlighetsprofiler har dina sociala kontakter? Du ger Google rätt att kolla vilka du har Telefonsamtal ,sms och chat med.
-Vilka news läser du på nätet? Vad söker du på för information. Både privat och i jobbet.
-Var reser du?
-Vilka mönster?
-Var åker/gör du på helgerna?
-Åker du komunalt eller i bil?
-Vilka typer av appar använder du?
-Hur mycket använder du din Android dagligen?
-När?
-Hur mycket av jobbtiden tas för privata ärenden?
-hur många timmar per vecka är du på jobbet?
-Skriver du mycket?
-Tar du många bilder? Filmer?
-Har du kontakt med företag/individer som kan bli ev framtida problem?
-Vilken hälsa har du?
-Söker du mycket som indikerar på att du ofta är sjuk?
-Vad köper/söker du på siterna?
..sen så kan G alltid sälja en fortgående annalys som flaggar om förändringar som pekar mot att personen indikerar mot att söka nytt jobb eller ny oväntad komunikation. Tänk vad skönt att inte behöva vara orolig att ens företag hamnar på förstasidan i en skandal för att en chef börjar barnporrsurfar eller har andra nya intressen eller sexuella lekar.
Google använder inte bara dina sökningar på nätet utan även allt du har godkänt att dess appar ska få komma åt i telefonen. Vilket är ganska mycket..
Dessutom glöm inte..
Kopplingen mellan googlekontot den unika mobilen samt vem du är som äger mobilen.
Alla kan skapa ett anonymt konto och tro att du är anonyma..! Men så fort du börjar använda mobilen vet de vem du är.
Även om Du inte skriver in ditt namn så har andra androidanvändare antagligen gjort det i sina kontaktböker Och så fort man har börjat ringa/sms har G en koppling.
Googles profil av dig kombinerat med Facebook personlighetsanalys.. Den som läser båda vet mer om dig än du själv.
Men som +Mathias Dahl skriver ACTA är mer allvarligt!
Mathias Dahl says
Tack för den otäcka framtidsbilden, +Christian Grenfeldt . Jag är inte tillräckligt insatt för att kommentera det du skriver men det låter lite för "bra" att jag skulle ha godkänt att Google får sälja den typ av information du beskriver med, säg, min arbetsgivare.
Nåväl, den dagen, den sorgen… 🙂
Christian Grenfeldt says
Det är en av sakerna som EU gnäller om, att sälja till 3e part.
Men jag raljerar lite med vad de får sälja vidare ;-). De kommer aldrig få ge ut så detaljerad information som vilka unika samtal du har gjort osv. Dock får de fram en otroligt bra profil på dig som är guld värd både för reklam och headhunters/företag.
Och även om de inte får ge ut exakt vem du är social med så säger en mapping på deras personligheter ganska mycket..
".. Vem är din partner igentligen? Frågar Google! Betala en enklast via PayPal"
Nikke Lindqvist says
+Mathias Dahl +Christian Grenfeldt Man måste verkligen ha en väldigt blank foliehatt på sig för att tolka in den typen av uppgiftsförsäljning i avtalet. Nu vet jag att Christian ironiserar och raljerar, men om jag bara för en sekund misstänkte att Google tänkte sälja den typen av info om mig så skulle jag vara den första att vrålande springa åt andra hållet.
Rent ekonomiskt skulle det dock vara katastrofalt dåligt. Google tjänar ohyggligt mycket pengar på att låta bli att sälja den typen av information till tredje part. Istället säljer de möjligheten att nå mig baserat på mitt beteende och mina intressen. Istället för att sälja informationen dyrt så säljer de möjligheten att nå mig, till en låg kostnad, men så många gånger att de tjänar det mångdubbla.
Christian Grenfeldt says
Problemet är inte nu eller det närmsta året. Utan när de får en ny yngre ledning som hungrar efter mer snabba pengar. Även om de tjänar Multum nu så finns Alltid ett ekonomiskt krav att öka vinsten med "minst 12%". När den dagen kommer då de börjar säljas så kan du vara säker på att samma namn finns som investerade i de nya tjänsterna som Du byter till, som driver på en försäljning till 3e part.
Dock lever jag på hoppet att Google lyckas hålla sig flytande. Tyvärr tvingas de med 'små steg anpassa sig efter andra företag som tex Apple. Och människan anpassar sig väl när det är små steg.. Tänk bara hur vi reagerade när Bensinpriset gick över 10:- vilket ramaskrik det var i ett par veckor!
Nu suckar vi lite lätt när vi ser 15:-/l
Nikke Lindqvist says
Det där är väldigt sant +Christian Grenfeldt och det är därför Google behöver den här typen av diskussioner. Det gäller att även framtidens "Googlers" förstår att storheten i att indexera all världens kunskap inte sitter i att missbruka den, utan att hjälpa oss att dela den.
Christian Grenfeldt says
Då är det dax att lägga på lite mer ved på brasan ;-).
Från Googles policy
"For external processing We provide personal information to our affiliates or other trusted businesses or persons to process it for us, based on our instructions and in compliance with our Privacy Policy and any other appropriate"
Det ger dem ganska fria händer.. Utan att någon kan komma och klaga.
Det kan mycket väl vara ett headhunter företag som får access. De kommer aldrig att lämna ut din privata information men det kan användas internt för att skapa förslagslistor där du antingen är med eller ej beroende på vad Googles loggar visar.
– Det här kan vara ett av de största bolagen som köper in sig dyrt hos G för att sen sälja som en tjänst till mindre headhunters för att de ska kunna göra snabbare och bättre förlagslistor. För om ingen av de personer blir anställda får inte headhuntern pengar.
Det händer där jag jobbar när de försökte hitta en nu enhetschef.
Christian Grenfeldt says
Sorry. Jag har en tendens att vrida på saker och synsätt tvärtemot vad som sägs. Hade diskussionen varit hur dåligt och eländigt det är så hade jag tagit fram alla positiva vinklar 🙂
Däremot ska man vara mer orolig för F RA. Där insikten kommer bli mycket sämre än mot ett globalt Google där alla länder har ett intresse. Samt advokatbyråer som ser möjligheter att tjäna så mycket pengar om de hittar bevis på felaktigheter.
Erik Andersson says
+Christian Grenfeldt det blir ju ingen diskussion om alla bara ska dunka varandra i ryggen. Kör på du! (jag brukar göra likadant ibland)
Nikke Lindqvist says
Du gör helt rätt +Christian Grenfeldt och jag är tacksam för att få slipa argumenten inför framträdande i morgonsoffan (som nu ser ut att bli imorgon måndag kl 06.50 istället).
Dock! Ditt exempel faller ju på att hela passusen lutar sig på resten av Googles Privacy Policy, som är väldigt klar över vad som gäller. Du glömde också ta med rubriken från partiet du citerade: "*For external processing*". Men visst är det, tillsammans med det faktum att Google har en tendens att falla till föga för nosande myndigheter, två oroande faktorer.
I andra konversationer kring detta, under dagen (främst med +Marcin de Kaminski och +Patrik Fältström ) har vi konstaterat att faran i mångt och mycket ligger i vår egen lättrogenhet. Om man har verkliga hemligheter, kanske man ska välja andra vägar för sin konversation, och det gäller som alltid att ha så många ägg i så många korgar som möjligt.
Daniel Sandman says
Tycker det är intressant att folk tenderar att tycka det är mer okej att lita på ett multinationell storföretag än sin egen stat. I sak är det rätt lite vad som skiljer dem åt.. Alltså FRA och Google. ACTA är däremot lite annorlunda.
Patrik Fältström says
Det skiljer ganska mycket mellan ett företag och en Stat. Precis som det skiljer mellan företag och företag, samt Stat och Stat. I Sverige har vi talat om FRA-lagen, har specificerat det i explicita lagar som röstats fram genom vårt parlament. Sedan kan man fortfarande inte gilla resultatet, men processen har i varje fall varit sådan. I många många andra länder har man verktyg som används för övervakning som "göms" i annan lagstiftning och därmed inte synliggjorts på samma sätt som FRA-lagen. I speciellt länder där man inte skyddar medborgare som vi gör i Sverige. Där har man kunnat börja med saker som är mycket värre än FRA utan att folk vet om det.
Vad gäller det explicita med Google som jag och +Nikke Lindqvist och +Marcin de Kaminski diskuterat så har det att göra med "hur mycket värre" blir det i och med att Google både har mail, och sök och G+? Är det värre? Vad är skillnad mellan att spåra saker som görs "mot ett konto" (som tex många kontokortsföretag gör) och saker som "en specifik person gör" som många tycker Google gör? Är det skillnad?
Om sedan jag tex har valt bort Google, men vill skicka mail till en vän som använder gmail, kommer Google då börja spåra aktivitet kopplat till min (avsändar-)mailadress? Utan att jag godkänt det?
Men slutligen, är Google, och Sverige med FRA-lagen bättre eller sämre genom att dessa saker genomförs på ett transparent sätt? Till skillnad mot alla företag som inte talar om vad de gör, och länder som skapar FRA-liknande saker utan att det diskuteras i landets parlament? Är debatten onödigt taskig mot de som försöker göra rätt, medan de som arbetar i det tysta kommer undan?
Och OM det nu är så att (vilket jag hoppas) uttrandefrihet, integritet och andra rättigheter står högst på prioritetslistan då är ju egentligen debatten om hur vi ska hantera undantagen mot dessa rättigheter? Vem ska beräkna vad som är ok intrång mot rättigheterna givet vinsten? Är problemet att vi som individer anser att Google och FRA-lagen har regler där denna beräkning gjorts med ett resultat som vi inte gillar, eller som vissa av oss inte gillar? Dvs, är marknaden ensidig och inte tvåsidig? Hur skulle vi istället gjort beräkningen? Vem är ansvarig att kliva in om intrånget är "för stort"? Och OM det nu är så, vilket är sant, att Sverige är skyldigt att ha ett polisväsende som skyddar oss medborgare mot brottslingar, vilka verktyg ska polisen få, och hur ska vi vara trygga med att dessa verktyg inte överanvänds?
Jag tror diskussionen bara börjat, och jag tycker det är utmärkt att personer som du Nikke hamnar i TV-soffan!
Tyvärr sitter jag på flygplan (mot Stockholm) när det verkar hända på måndag, men jag ser fram emot att se en summering. Lycka till!
Nikke Lindqvist says
Så många intressanta frågor +Patrik Fältström! Informationssamhället gör informationen om oss till hårdvaluta, och information vill ju, som bekant, alltid vara fri…
Jag får väl för övrigt försöka göra en såndär snabb Bambuser efteråt, som +Joakim Jardenberg brukar göra. För det kommer ju helt säkert finnas åtskilligt mer att säga än vad som ryms på 10 minuters samtal i soffan.
Erik Andersson says
Vet inte om jag lyckas formulera detta rätt, men jag litar mer på att ett företag försöker sköta sig så att dess användare är nöjda än på staten där vilka tomtar som helst helt plötsligt kan få makten och bestämma sig för att göra lite som de vill med mina uppgifter.
Patrik Fältström says
Erik, jag ser ingen som helst skillnad. Ett företag kommer t.ex. alltid maximera sin vinst till aktieägarna. Att vara snäll är bara ett mål som behövs för långsiktig vinst och överlevnad. Inte kortsiktig. Tomtar är tomtar. Och om du är orolig för lagstiftning så är både företag och Stat beroende av vad som händer med lagstiftning i det område som täcker just den tjänst som du använder, och då är problemet med icke-harmonisering av lagar och regler ett problem. Tag tex senaste veckans diskussion om de domännamn som Verisign såsom registry för .COM tog bort även om både registrant och registrar var utanför USA. Eller alla de TLD:er vars registry själva, helt utan notis från tredje part, raderar domännamn från DNS. Bara för att de anser (enligt någon okänd process) att domännamnet används på fel sätt.
Joakim Jardenberg says
Vår relation med de stora företagen som Google och Facebook liknar ju dessutom en väldigt rak direktdemokrati. På många sätt enklare att påverka än den representativa parlamentarism som ger oss FRA och IPRED…
Varje gång vi går till G eller FB så lägger vi en röst på dem och säger, i allt väsentligt: Bra, fortsätt ett tag till. Ni har mitt fortsatta förtroende.
De behöver oss mer än vi behöver dem, låt oss inte glömma det. Den största risken vi löper, förutom att drukna i FUD, är att vi kapitulerar och hävdar någon slags maktlöshet.
Nikke Lindqvist says
Och just på grund av det du nämner där +Patrik Fältström så tvingas vi hålla tummen i ögat inte främst på företagen, utan jämt och ständigt på de informationsgiriga staterna. Det är viktigt att följa vad som händer inom lagstiftningen, och jag är glad att vi har krafter (om än inte särskilt starka) i EU-parlamentet som håller koll på, och blåser i ångvisslan, när de gång efter annan ser ut att vilja gå för långt i sitt reglerande.
Bo Sätterberg says
Nej Google skrämmer mig inte så värst. På sikt är FRA och ACTA betydligt allvarligare.
Patrik Fältström says
+Joakim Jardenberg jag ser inte det vara så enkelt då även dessa "demokratikrafter" inte är så enkla som du säger. Ett företag har som krav att ge avkastning. Allt annat är indirekta funktioner som påverkar detta mål. Och dessutom påverkar de olika beroende på om man ser på kort eller lång sikt.
Patrik Fältström says
+Nikke Lindqvist du har så rätt så rätt. Enbart genom att BÅDE hålla tummen i ögat på Stater OCH genom att använda de marknadsekonomiska krafter som +Joakim Jardenberg beskriver kan vi styra samhället i den riktning vi önskar.
Joakim Jardenberg says
Företagets krav på avkastning har inget som helst att göra med vår vilja eller förmåga att be dem fara åt helvete om de inte sköter sig. Det är vårt ansvar det handlar om, inte deras.
Patrik Fältström says
+Joakim Jardenberg jag har inte påstått det heller. Vi kan be dem dra åt helvete, och ska göra det om de inte sköter sig. Men min poäng är att så länge som de lyckas tjäna pengar så kommer de fortsätta finnas då det är deras ansvar gentemot sina ägare. Återigen, vårt ansvar är absolut att säga ifrån. Det är ju det marknadsekonomi bygger på!
Joakim Jardenberg says
Så jag förstod inte riktigt vad du menade med att ”det inte är så enkelt”. Ur deras perspektiv är det givetvis oändligt komplicerat och en ständig balansgång. Men relativt att påverka via traditionell demokratisk perspektiv har VI ett avsevärt enkelt läge här. Gillar vi inte det de gör så slutar vi ”rösta på dem” och går till Duckduckgo eller Wolfram Alpha istället.
Att de har ansvar mot sina ägare är deras problem. Varför blanda in det i ett påstående om hur VÅRA maktmedel och VÅRT ansvar ser ut?
Daniel Sandman says
Du har inte tänkt på att Google liksom alla andra företag sällar sig till makten +Bo Sätterberg? Om en stat begär ut information brukar de i regel få den. Det spelar alltså liten roll om vem som samlar informationen. En stat har även ett annat ansvar än ett företag vilket på ett sätt kan göra det säkrare.
Förstå mig inte fel. Om något kan missbrukas kommer det förmodligen göras det så småningom. Att lita på den ena aktören mer än den andra lurar nog bara en själv.
Jag litar varken på Google eller staten när de kommer till de här bitarna. Jag är inte heller speciellt rädd. Det som är bra är att denna fråga kommer upp på dagordningen. Det borde vara ett kärnämne i skolan.
Christian Grenfeldt says
+Nikke Lindqvist ja jag gjorde en ganska snäv copy paste för att få till lite dramatik. Ska vara ärlig att jag inte orkade lusläsa resten av policyn som säkert stramar till lite mer. Letade bara efter det jag ville hitta ;-), att de får dela.med till 3e part efter eget tycke, spara alla samtal/sms och kopiera data från telefonen samt skriva till. (vilket oxå är svårtolkat.. Beroende på hur man läser det så får de kopiera alla filer från din telefon. Eller enbart sina egna cached filer. I min värld ger deras formulering friheten att kopiera allt men bara skriva ner det som behövs för caching mm för html5 mm).
Usch vad tidigt! Jag har en känsla att du är rätt person att sitta där och kommer bli galant.
Krister Persson says
Man behöver inte lita på Google. Det räcker att lita på de mekanismer som styr företagandet. Skulle det visa sig att de kartlägger enskilda individer och säljer informationen till andra företag, ger jag dem max 12 timmar. Sedan är de döda som företag! Har svårt att tro att framtida Googlechefer skulle vara så urbota korkade.
Andreas Lanjerud says
Jag oroar mig inte speciellt över Googles nya användaravtal. Däremot har de i stort sett enbart gjort val som gjort mig ganska besviken det senaste året eller två, och därför börjar jag dra mig undan mer och mer.
Daniel Sandman says
+Krister Persson Det har redan hänt. Jag kommer inte håg vad det var för information men vet att både Google och Facebook har gett ut information till myndigheter. I Facebooks fall var det några demonstranter. Ser inte att det har minskat användandet.
Krister Persson says
+Daniel Sandman Källa? Oavsett sanningshalten anser jag att det är skillnad mellan att tvingas lämna ut uppgifter på grund av myndighetskrav och att sälja den till tredje part.
Christian Grenfeldt says
Men då! Jag missade precis! Slog på tvn 06:57 och hörde de tre sista meningarna. Det får bli svtplay sen. 🙂
Nikke Lindqvist says
Blev som vanligt i sådana sammanhang inte alls tillräckligt mycket sagt.
Helena Liden says
+Daniel Sandman och +Christian Grenfeldt Google säljer inte information till tredje part – det framgår tydligt i både de gamla och det nya avtalet. I de fall myndigheter begär ut information sker en bedömning i varje enskilt fall…det är alltså inte så att de automatiskt lämnar ut information. Till skillnad från många andra företag redovisar de också vilka länder som begärt ut information genom den så kallade Government Transparency Report: http://www.google.com/transparencyreport/governmentrequests/
Daniel Sandman says
+Krister Persson Det här var en annan artikel än den jag tänkte men visar på att det förekommer.. http://yro.slashdot.org/story/11/07/10/0438252/Facebook-Helps-Israel-Blacklist-Air-Travellers
Krister Persson says
+Daniel Sandman För det första rör den artikeln Facebook och inte Google. För det andra är det svårt att bedöma trovärdigheten. Det kan finnas andra förklaringar än att FB lämnat ut namnen.
Daniel Sandman says
Visst du kan försöka ignorera att dessa grejer inte händer. Men att lita på dessa tjänster mer än Stater håller inte. Då dessa tjänster om än inte alltid ofta lämnar ut information till stater ändå.
Israel blockerade dessa så att de kan fortsätta med sitt förtryck ostört.
Jag tycker att både FRA och Google är lika illa eller lika bra i det här fallet och litar inte mer på den ena än den andra. ACTA är ett helt annat "ball game" som är direkt männisovidrigt.
Krister Persson says
Är det på den nivån du tänker lägga dig +Daniel Sandman så tror jag inte vi kommer så mycket längre. Ogrundade konspirationsteorier kan bli spännande filmmanus men är mindre spännande i politiska diskussioner.
Daniel Sandman says
Vad snackar du om? Dessa grejer händer ju bevisligen… handlar inte om någon nivå eller konspirationsteori.
Daniel Sandman says
Om vi ska börja konspirera går det dra mycket värre växlar.. Vem vet om 10 år utfall det finns någon korrupt på google som känner för att missbruka. Kanske vill tjäna en extra liten hacka eller att google fått problem med myndigheter.
Skulle vara rätt lätt för dem att ta fram en liten lista med snaskiga detaljer om en politiker. Lite som J. E. Hoover gjorde för att kunna driva hans linje.
Nu tror jag dock inte att något sånt skulle kunna hända men att möjligheten finns skrämmer en del.
Personligen skiter jag egentligen i vilket.. är för lat. Jag gillar Googles tjänster och tror att denna policyändring kommer bli bra. Jag är dock inte naiv och vet hur jag kan skydda mig om ett behov dyker upp för det.
Krister Persson says
Du påstår att det "händer ju bevisligen" och presenterar en Israelfientlig bloggpost som enda "bevis". Gör inte precis underverk för trovärdigheten.
Daniel Sandman says
Om du hade försökt googla lite själv hade du också kunnat hitta. Vill inte kalla dig lat.. men.. Det jag länkade till (Slashdot) är på inget sätt Israelfientlig och inte heller en blogg. Utan en relativt känd nyhetssite.
Här har du en annan http://www.cbc.ca/news/world/story/2011/07/08/activist-palestine-fly-israel.html
Du får gärna också läsa om The Patriot Act och vad den gör: http://www.aclu.org/national-security/surveillance-under-usa-patriot-act
Krister Persson says
Har du själv läst artikeln +Daniel Sandman? I den står ju uttryckligen att deltagarna i aktionen skrivit om sina resplaner på sociala medier som Facebook. De kunde ju lika gärna ha bjudit in Mossad till en delad kalender på Google. Lägger man ut information på internet får man räkna med att andra kan läsa den.
Staten Israel är verkligen inga änglar. Det begås många övergrepp på de mänskliga fri- och rättigheterna. Men det har knappast något med Facebook eller Google att göra. Det var det som originaldiskussionen gällde. Patriot Act har inte heller med saken att göra. Vart vill du komma?
Krister Persson says
Förresten: http://svtplay.se/v/2731733/gomorron_sverige/inget_ar_hemligt
Daniel Sandman says
Nä, du har rätt.. verkar vara infiltration snarare. Orkar inte söka mer.. det visar om inte annat på ett intresse av detta. Vet att det gjorde liknande grejer under "Arabiska våren".
Patriot Act visar väl mer på möjligheten för att sånt kan förekomma. Fast vi lär väl behöva wikileak eller liknande för att kunna visa upp något på det.
Att det görs är väl annars Helenas länk ett exempel på. Även om det inte står exakt vad som plockas bort. Gissar att det främst handlar om former av smutskastning.
Helena Liden says
+Daniel Sandman Google Transparency Report visar helt riktigt att det både begärs borttagning av och sker utlämning av information. Rapporten visar hur många begäran som kommit in och i relation till det i hur många fall man faktiskt lämnat ut under en sexmånadersperiod. Rekommenderar att du kollar på Frågor och svar om rapporten. http://www.google.com/transparencyreport/faq/.
Bra information om hur myndigheter begär information från Internetföretag finns också på två oberoende webbplatser Chilling Effects och Open Net Initiative.
Daniel Sandman says
Jo, jag vet. Även om Google i vissa fall tvingas är det inget dem vill. Finns ju fall där Google inte lämnat ut information också.