Jag "kom ut" som mig själv på webben samma dag som jag köpte min egen domän, dvs i april 1997. Men det var först 2004 som jag bytte ut de lite småfåniga varianterna N!kk3 och liknande halvtransparenta alias och började använda mitt eget namn och min egen bild fullt ut. Då var det mycket udda. Vi var väldigt få som använde våra egna namn på diskussionsforum på den tiden, utan de flesta forum påminde om den anonyma gegga som man möter på forum som #Flashback . Det är inget svårt för mig att bemöta idiotierna i flashbacktråden om mig själv. Främst för att den inte innehåller någonting att behömta, men också för att jag, som transparent webbmedborgare har större tyngd i frågor som rör mitt eget namn: http://www.lindqvist.com/nikke-lindqvist-flashback/
Jag tror däremot att den anonyma tiden är förbi nu, och jag tror faktiskt att det är detta som är det bästa som kommit ut av #Facebook . Tack vare Facebooks emfas på verkliga personer har trenden brutits och sprids nu vidare över webben. Google fick visserligen (berättigat) skäll när de röjde bland alias och smeknamn, men samtidigt har transparensen slagit ut i full blom här också. Hur många ansiktslösa eller namnlösa känner ni på Google+? Jag tror att vi går en mer transparent tid till mötes:
http://www.lindqvist.com/en-transparent-generation/
Google+: Delad 2 gånger
Google+: Läs posten på Google+
Liknande:
20 mars, 2012 Det är inte alltid det går att ringa upp
13 november, 2011 Testar en grej i min Lifestream…
13 maj, 2012 Google naggar Facebook i kanten på mer än ett sätt
14 maj, 2012 Klart Facebook ser över sina appar
24 maj, 2012 Stämningsfull röra kring Facebook
5 oktober, 2012 Likeonomy
31 december, 2012 Thielska visar vägen
2 november, 2012 Facebook nere
24 maj, 2012 Så varför krisar Facebook-aktien?
Jag håller visserligen med dig, men så länge transparensen är frivillig, så är jag med till 100%.
Just så! Anonymiteten är viktig och transparensen är frivillig. Jag tror att ju mer transparens vi kan skapa, desto längre bort kommer lagstiftarnas krav på censur och filtrering.
Förhoppningsvis. Det finns ju än så länge diktaturer och regimer där anonymiteten fortfarande är otroligt viktig för meningsmotståndare. Här i Sverige har vi trots allt yttrande- och åsiktsfrihet, även om man kan få utstå spott och spe för sina åsikter, så har man all rätt att ha dem. Funkar inte riktigt så överallt.
Sen är hetsjakten på fildelare utomordentligt löjlig, och där måste individen än så länge skyddas från företagen. Ett företag skall inte ha den makten som mediaföretagen har idag. Det är statens och polisens jobb.
Bläh, råkade spinna iväg där. I short: Jag håller med dig 😛
Och jag dig! Det är inte mellan dessa olika behov som striden står, utan egentligen mellan olika kulturer kring yttrandefrihet. Jag tror de anonyma i vår yttrandefrihetskultur gör yttrandefriheten en otjänst, medan de anonyma i en diktatur är otroligt viktiga.
Man ska värna om sin integritet och rätt till att slippa onödig övervakning. Men sen är jag nog lite partisk, iom att jag jobbar inom Polisen och arbetat med just nätbrott. Jag vet hur sjukt svårt det är för oss på Polisen att utreda brott just på grund av alla dessa "integritetsskydd". I min mening så skall integritetsskyddet sluta gälla för någon som begått brott. Vilket det iofs gör, men gränsen är satt för högt, vilket gör att alla Blocketbedragare, telefonfifflare och liknande går fria.
Kan ju bero på att det inte finns några vinstdrivande intressenter som lobbar på att tackla dom problemen, det är uppenbart viktigare att fälla fildelare än blocketbedragare, telefofifflare och liknande 😉
Det vi båda är emot är ju olika lagar för verkligheten och för Internet. Inte sant?
Men det ni inte får ta ut är väl IP-adresser? I de allra flesta fall finns ju mängder av bevis som inte behöver kopplas till IP? I Blocket-fallen finns ju e-postadresser, fysiska adresser och telefonnummer (och om inte alla så åtminstone några av dem).
De två gånger jag har anmält hot om våld över webben har ärendena omedelbart lagts ner trots att jag vet vem personen är. Ett telefonsamtal från polisen (att jämföra med en harkling och ett "hur var det här då") skulle effektivt satt stopp för liknande beteende från dessa människor framöver. För det är små människor som växer sig stora bakom tangentbordet. Om jag kan spåra dem utan polisiära insatser så borde ju även polisen kunna göra det menar jag?
Det handlar inte om att vi kan, för det kan vi. Vi kan plocka fram så oerhört mycket data om en person. Det som det handlar om är att lagen är extremt snäv om vad vi får göra. Vi får inte eftersöka IP-adress eller ringa och fråga Blocket efter sådana data, eftersom det är integritetskränkande. Man får sitta och leta många "loopholes" för att lösa IT-brott i dagens samhälle på grund av allt sådant.
Det sorgliga är just att de lagar som stiftas för att "skydda" fildelare också slår mot andra brottslingar på nätet. I min mening borde immaterialrätten vara ett strikt civilrättsligt brott som inte skulle blanda in Polisen och åklagarväsendet överhuvudtaget.
Jag håller samma linje som du gör +Nikke Lindqvist och anser också att anonymitet skall vara helt frivillig. Vad gäller tex facebook som du nämnde så är det kanske inget lysande exempel på icke anonymitet då en stor del använder "anonym" identitet.
Vad gäller fora så är det kanske ffa på Computer Swedens (och andra IDG-fora) som jag sett anonymitetens avigsida. Alla troll och astroturfare är anonyma och använde under flera år ett ganska grovt språk med mycket personliga attacker (bra för att härda sig :). Däremot på reddit tex har jag inte mött något sådant, där alla är helt anonyma och klimatet mycket bra (även om forumet som sådant har urartat på senaste åren).
Det enda riktigt positiva med icke anonymitet är kanske att diskussionerna blir mer personliga, när man verkigen vet vem det är man pratar med, men kan kanske också skapa spärrar för vissa, men jag förespråkar annars frivillig anonymitet som det naturliga och uppbyggande. Vår etik och moral skall byggas inifrån, inte genom att vi tvingas till olika saker, övervakas och blir ögontjänare.
Fast i vilken utsträckning möter du anonyma konton på Facebook? Jag ser dem inte, jag släpper iaf inte in dem som vänner. Visst har jag stött på ett och annat i öppna grupper, men inte ens där är de särskilt framgångsrika.
Jag har massor av vänner som är anonyma, kanske inte på mitt officiella konto, men på mitt mer anonyma konto. Men jag ser direkt om det är ett "anonymous"-konto, jag kan egentligen inte säga vad det är, men jag behöver bara se på deras namnsättning eller profil om de är "anonymous".
Däremot är jag inte aktiv på mitt anonyma konto, eftersom jag föredrar att inte vara anonym, då det behövs ansikten också.
Det är mera som en reserv, om jag av någon anledning skulle bli blockerad.
Men, som ett exempel på min syn på anonymitet så producerade jag förra året ett hack av UNDHR (United Nations Declarations of Human Rights), jag skall dock uppdatera det så småningom och ge det en mer seriös framtoning.
http://wish-it.se/up/
Jag rensade bort allt nationalitiskt krafs och strök irrelevanta artiklar, kvar blev 27 artiklar som jag såg som essentiella.
Min "upprensning" var egentligen bara att göra artiklarna motsägelsefria.
Du får ursäkta min tröghet Roland, men jag förstår faktiskt inte hur du tänker med ditt anonyma Facebook-konto som mest verkar känna andra anonyma konton. Hur skulle det kunna fungera som backup? Backup för vaddå?
Backup för att kunna kommunicera ifall ens eget eller någons annat konto skulle bli blockat av någon anledning. Facebook har massor med inbyggda checker och kan spärra ut folk ibland av de mest konstiga anledningar. Det verkar som de har någon ganska avancerad analys av vad som skrivs. Jag pratar nu alltså inte om något som helst olagligt, vilket jag inte befattar mig med, utan ren automatisk censur. Har hänt mig flera gånger att jag fått ändra eller stryka formuleringar för att kunna svara på något, och vissa gånger fått hot om avstängning.
Men vem ska du kommunicera med då? De andra anonyma kontona? Eller tänker du via DM?
Från ens anonyma konto kan jag komma i kontakt med samma personer som jag annars kommunicerar med, även om de inte skulle vara med i min vän-lista.
OK. DM alltså. Jag tänker lite annorlunda. Jag gör backup på min vänlista då och då (finns ett utmärkt Chrome-plugin) och tänker att jag, den dag en block skulle inträffa (oroar mig inte nämnvärt) så startar jag ett nytt konto med en annan e-postadress och kontaktar dem den vägen.
Det här var en intressant tråd. Jag höll på att skriva en bok med kommentarer men nöjer mig med ett par +1.